I byn Skåne Tranås kan det vara värt att gör ett stopp och njuta av den härliga bymiljön. Skåne Tranås var en gång ett viktigt vägskäl och en betydelsefull mötesplats. Här fanns gästgifveri och skjutsstation där man kunde byta hästar. Byn hade också egna marknader och var dessutom ett religiöst centrum i trakten. Byns storhets tid är visserligen förbi, det blev så när järnvägsknuten Tomelilla växte fram, men man kan fortfarande ana historiens vingslag. Svenska Turistföreningen har ett mycket populärt vandrarhem här och vill man äta en härlig måltid så är Daniel Berlins krog klassad som den näst bästa i Sverige! Du måste dock boka några månader i förväg. Skånes Tranås har också en välkänd chokladfabrik, som är ett av få i Sverige som verkligen gör sin egen choklad från chokladbönan. De har under den senaste tiden satt upp sitt eget chokladrosteri för bönor, de satsar på ekologiska odlade bönor och fairtrade.

Nu åker vi vidare mot Onslunda.  ”Odenslund” är ett gammalt namn uppkallat efter en offerkälla i närheten där man offrat till Asa-guden Oden. Byn var för 50 år sedan en stor by med mycket folk, järnvägsstation, hotell och en hel del småindustrier och hantverksföretag. Byn var känd under namnet Borstabyn och borstbinderiet hade anor från 1800-talets mitt och gav många bybor levebröd. I boken ”Onslunda- Borstabygden” kan man bl.a läsa om att företaget varit kunglig hovleverantör i 30 år med ryktborstar till kungens hästar!
Namnet ”Borstakungen” inregistrerades 1951 som varunamn och hade som mest uppemot 50 anställda och 1990 såldes företaget och drivs idag under namnet ”Scandborst AB”.
Idag kan man besöka cafét, affärs- och utställningslokal.

Har man tur så får man ta del av hantverkstraditionen ”in live”!
Även hembygdsmuseet är väl värt ett besök.

Onslunda kyrka är uppförd 1862 på samma plats som en medeltida kyrka tidigare fanns.
Tar man av norrut på vägen mot Vitaby så har man på östra sidan Onslunda sten, som är ett unikt naturområde med bok- och avenbokskog på mycket stenig mark och man förflyttas bakåt i tiden direkt! Stengärden, öppna ljungbevuxna gläntor, hagmarker, härlig lövskog och landskapet har säkerligen ytterst få ingrepp under 1900-talet.

Söder om Onslunda sten finns ett antal gruvhål, där det bland annat fram till andra världskriget bröts mineralen flusspat.

Vi åker nu i östlig riktning mot Tunby och Komstad.
Är man däremot sugen på mera naturupplevelser tar man av mot Smedstorp och åker ca 500 m till den lilla parkeringsplatsen på höger sida ”Naturreservat Listarumsåsen” eller som det tidigare kallades ”Djurabackerne”. Här finns en naturstig i en slinga på en km i den mest underbara naturen, som formerats efter de isälvsströmmarna som gick fram över Skåne då inlandsisen smälte undan åt öster. Listarumsåsen består egentligen av ett system av mindre grusåsar. Här finns alla sydsvenska lövträd representerade, unika blommor och det är ett mycket fågelrikt område! Är man nyfiken på att kika på Tunbyholms slott från utsidan tar man av mot norr. Slottet är privatägt och ej öppet för besökare.

En gång i tiden, närmre bestämt 1749 den 6 juni övernattade Carl von Linné här och det lilla slottet låg då på en kringfluten ö i en sjö med tretton öar, alla med lundar.  Linné noterar att tjänstefolket inte är så förtjusta i potatisen, dömande efter lukt och smak! Linné övertalade dåvarande ägaren friherre Reuterholm att kalla in gårdens svin för ett prov: ”De stygga svinen fingo icke av sig att äta en enda utan uppsnokade bröd och andra mutor, som kastades bland rötterna, men kunde ändå icke förmås att tugga en enda rot”. Potatisen eller ”Potatoes”- det engelska ordet hade Jonas Alströmer infört i Sverige på 1720-talet- odlades redan i trädgårdar på 1600-talet som ”tartuffler” eller ”jordpäron”, men de var fortfarande 1749 ingen succé i Skåne!

Vi passerar på väg mot Komstad på vänster sida två stora cisterner. På skylten kan man läsa att det är lut tankar från 1920-30. De representerar en epok i grusväghållning och i tankarna lagrades sulfitlut som användes tom 1960-talet för att dammbinda grusvägarna. Annars är Komstad mest känd för den fantastiska grå eller gråsvarta kalkstenen, som brutits här ända sedan början på medeltiden! Stenen som innehåller stora mängder fossil, bildades på havsbottnen för mer än 470 miljoner år sedan! Otroligt!  Spår ser vi överallt i den närliggande bebyggelsen och i det regionala närområdet  t.ex St.Petri kyrka i Malmö, Lunds Domkyrka, Malmö Stadsteater,Dag Hammarskjölds Backåkra,  Malmö Museum, kyrkan i Ringsted mfl .

Vi tar av vid korsningen och åker mot Smedstorp. På vänster sida passerar vi den lilla byn Gårdlösa, nedanför Gårdlösaåsen, som är en sydlig utstickare av Listarumsåsen.

Här har människor levt redan under större delen av järnåldern och man har gjort många spännande fornfynd här. Vid utgrävningar 1949 fann man en kalkstensugn innehållande en ung kvinna och en mängd smycken. Det mest kända är ett silversmycke från 200-talet med inskriptioner på runskrift med tecken från vårt äldsta runalfabet. Den unga kvinnan har fått namnet ”Silverflickan”. Smyckena förvaras i vår huvudstads historiska museum.

På höger sida om vägen skymtar vi nu Smedstorps kyrka och lite längre in på vägen Smedstorps slott. Kyrkan är värd att besöka framförallt för att beskåda den danske kungens riksråd Anders Bings och hans maka Anne Galts praktfulla gravmonument. Det är ett praktfullt arbete från 1590-talet utfört av Hans van Steenwincel och anses vara ett av den nordiska renässanskonstens märkligaste skulpturverk utfört i kalksten, sandsten, marmor och alabaster. Det sägs att kung James av Skottland var närvarande vid begravningen.

Smedstorps slott är inte öppet för besökare men har en historia från 1300-talet och var en av de 18 adelsgods som danskarna 1660 överlämnade till den svenska kronan mot att Sverige återlämnade Bornholm till Danmark.

Vi åker nu in i byn Smedstorp som är en aktiv by på Österlen med ca 350 invånare. Järnvägen på sträckan Simrishamn-Ystad stannar till här och när den stod färdig år 1882 växte byn snabbt.

År 1859 flydde riksdagsmannen Ola Månson från byn till Amerika. Han hotades av fängelse för bl.a ekonomiska oegentligheter. Han bytte namn till Lindbergh och sonen Karl August antog namnet Charles Augustus. Dennes son född 4.2 1902 fick namnet Charles. A. Lindbergh och var den man som 20-21.5 1927 genomförde en enmansflygning nonstop över Atlanten och är idag en av flyghistoriens största hjältar!

Nära släkt är även Frans Lindberg, född i Smedstorp år 1858, död 1944 som var en berömd konstnär. Han utbildades sig i Tyskland och är idag mest känd för sina naivistiska målningar av det österlenska bondesamhället.

I Smedstorp finns många spännande konst- och hantverkare att besöka, som Gamla Bryggeriet trädgård och smide!

Rekommenderas ett stopp här.

Vill man avsluta turen med ett besök på Ingelsta kalkon? Då är det bara att åka vägen mot Tomelilla och skyltningen visar direkt till denna ”goda” Gårsbutik!

Väl mött på nästa tur!

Karin Erlandsson